söndag 26 juni 2011

Täckodling för den lata

Jag läste en artikel i Odlaren, tidskrift för förbundet organisk-biologisk odling. Fick skratta åt mej själv då jag gillade bäst den artikeln som skrev om det jag redan vet och tror på. Det var om en man som täckodlade i sin trädgård. Han listade upp allt man slipper göra om man täckodlar. Den listan är så bra så jag knycker den rakt av:
Börjes odlingsfilosofi
-Vad man inte behöver göra i trädgården:
1. Den som använder täckodling behöver inte köpa gödselmedel.
2. Man behöver inte vara rädd för att använda löv i trädgården. De ger mat till maskarna som omvandlar löven till växtnäring.
3. Man behöver inte gräva i trädgården. En täckodlad jord luckras av maskarnas gångar.
4. En täckodlad mark behöver inte kalkas.
5. Täckodlad mark behöver sällan vattnas och kan inte vattnas med spridare.
6. Den som använder trädgårdsavfallet till direktkompostering på marken behöver inte en trädgårdskompost.
7. En täckodlad mark är mindre känslig för sjukdomar och utarmning och man behöver inte följa ett traditionellt växelbruk.
8. Experimentera själv och tro på inte på allt du läser!

Därför använde jag dagens trädgårdstid till att täcka marken i den odlingssäng jag sådde och planterade i för någon vecka sen. Nu hade plantorna tagit sig såpass att jag kunde bädda in dem med rivet färskt ogräs. Kändes bra inför denna vecka som ska bli torr och varm. Några vitkålsplant som jag lyckades plantera innan knotten drev in mej blev också ordentligt ompysslade med detta rivna gödsel. Jag täcker dessutom odlingarna en extra gång med en täckduk. Den skyddar både mot kyla och skuggar mot för het sol. Slagregn slår inte sönder och torra vindar kommer inte åt att torka. Man ska bädda mysigt och varmt för växterna i sängen!

tisdag 21 juni 2011

Vackra vilda blommor

Vissa självsådda blommor är extra fina. Vallmo är en riktigt fin färgklick som självsår sig år efter år.

torsdag 16 juni 2011

Plantera broccoli

Om man i våras gjorde en varmbänk som man i början av maj sådde kålplantor och bönor i så är den så här fin nu. Nu är det hög tid att plantera ut broccolin m.fl. kålsorter. De börjar få det trångt i sin sårad. Jag börjar med att lägga ut täckduken för att veta hur långa rader jag kan göra (om jag inte skyddar mina små kålplantor från kålmal mm så blir de uppätna). Sedan grävde jag en rad med hål. I varje hål satte jag en skitklump (här fjolårets varmkompost). De späda plantorna delades försiktigt på och lades i varsin grop. Sedan den fina nerbäddningen, skiten underst, sen lite jord på och så planteras plantan ovanpå skiten (de späda rötterna kan tycka det blir för kraftigt att planteras direkt i näringen). När rötterna växer till sig så kan de söka sig mot skiten så nära de tål. Sist men nästan viktigast är att vattna kring rötterna så att jorden sätter sig mot dem och de får kontakt med sitt substrat. Ja och så allra sist så sätts täckduken på så de små broccolisarna får det varmt och skyddat. Fast innan dess så grävde jag en rad till för jag hade så mycket broccoliplant. Vitkålen, kålrabbin, rödkålen, mizunan och grönkålen tar jag en annan dag för nu hade det blivit alldeles för myggigt.

måndag 13 juni 2011

Täckodling ersätter fotbollsträningen

Saga tog ett pass gräsklippning istället för den inställda fotbollsträningen. En handdriven gräsklippare har ett harmoniskt ljud i arbetet och doften av klippt gräs känns fint. Jag är glad att jag inte bor i det villaområde som jag besökte i lördags där avgaserna låg täta och smattrandet från motordrivna gräsklippare låg som en ljudmatta över de välskötta trädgårdarna.
Vår välväxta gräsmatta gav en ansenlig hög med gräsklipp som vi genast spred över örtodlingarna nära huset.Jordgubbarna är en av grödorna som gräsklipp gör nytta i. Sprid runt de etablerade grödorna och ruska fram bladen så de får solljus. Vårt jordgubbsland är väldigt torrt så här skyddar det mot uttorkning samtidigt som det komposteras ner till näring. Gräsklippet ligger dessutom under jordgubbarna sen när de kommer och man slipper jordiga jordgubbar. Ogräs som hittar igenom mattan växer i en lucker kompost och är lätta att dra upp med rötterna.

lördag 11 juni 2011

En hel rätt hittades i landet

Jag skulle rensa upp ett land för att så och plantera lite. Då hittade jag dill och potatis där! Trevligt med kvarglömt utsäde. Det hade redan kommit en bra bit på väg.
Ogräsrenset tog jag förstås tillvara genom att täckodla med, här är det vitlöken som börjat bli inbäddad med blivande kompost.Jag sådde bara lite morötter (brevid de höstsådda som kommit riktigt bra! Första gången jag övervintrar en sådd ute.) och så fem frön haverrot och rucola. Sallatsplanten fyllde ut en hel del och så sparade jag lite hönsarv att blanda i salladen. Fem jordärtskockor som inte rymdes när jag planterade dem hade blivit kvar ute i regn i sin papperspåse. De hade börjat förgro fint och grävdes också ner. Sist så flyttade jag några revor pepparmynta att ha brevid stigen till morgonthéet.När planteringen och sådden var klar så vattnades allt och jag la en skyddande täckväv över. Den både skuggar en för het sol och skyddar en blåsig dag, landet torkar inte alls ut lika lätt. Dessutom så har skadeinsekter svårare att hitta fram.

Detta att blanda olika grödor lite hur som helst har jag blivit inspirerad av en söt liten bok som heter "Så i ruta" av Karin Berglund. Hon djupgräver 120*120 cm och delar in detta i 16 rutor. Sen sår hon fröna ett och ett där hon vill ha dem, blandat snabba och långsamma grödor och med tanke på hur de breder ut sig. Höga ärter brevid spenat som växer nära marken. Rädisor som kommer snabbt under en broccoliplanta som blir stor först när rädisorna skördats. Jättekul med odlare som gör efter eget huvud och inte som "man ska".

onsdag 8 juni 2011

Det goda och vackra ogräset

Det är inte lätt att vara Tove när man ska förbereda en odlingssäng för sådd. Jag gillar mångfald och äter gärna vilda saker från naturen. När det då växer fina mållaplantor där jag ska så så kan jag inte bara rensa bort dem. Nä jag blev ju hungrig och gick och hämtade en skördarbytta. Omsorgsfullt nöp jag av plantorna så jag skulle slippa jord (det andra ogräset var på väg att bli fina blommor så dem sparade jag för att flytta till min nya slänt). Sedan rensades stjälkar och de få blommorna som blivit. Alltihop stjälptes i en stekpanna med fräsande smör. Ingen kryddning behövs. Jag rörde om en stund och så placerades fräset på knäckebröd och jag gick ut till min man med lättlunch. Mums! Tyvärr är det ganska mycket pill med att rensa svinmållan så jag är glad att ha en massa frösådd trädgårdsmålla till andra måltider. Den rensar jag inte bort, får större blad och går inte i blom så snabbt. dessutom så är det en färgklick där den växer röd och fin hela plantan.
Medan jag rensade så njöt jag av vår vackra blommande gräsmatta. Jag bestämde mej för att det får blir lien som får sköta gräsklippningen sen innan blommorna börjar fröa. Maskrosorna brukar mina barn plocka och koka maskrossirap på. Mycket gott till jordgubbar, på fil eller glass. Det säljer sirapen på marknader och tjänar då egna pengar som genast används.
Hundkäx är ett besvärligt ogräs hos mej för det tränger undan allt annat jag vill ska växa. Ändå har jag svårt att ta bort alla innan de blommat för en rabatt som ser ut som ett fluffigt moln är ju aldrig fel.
Kumminblommorna har jag också svårt att ta bort även om de växer lite fel, faktum är att jag hela försommaren går omkring och letar rätt på var de växer för att sedan i samband med höskörden gå och skörda kumminfrön. Då har jag brödkrydda i överflöd.
Smultron har vi också i vår gräsmatta, de måste också sparas för inget slår en lat stund liggandes i gräset samtidigt som man plockar lite smågodis från marken.
Brännässlorna kan jag numera riva bort där de är i vägen och bränns. Jag har ju sparat en kulle där jag sköter och skördar av dem hela tiden så jag ständigt har tillgång till nya goda skott till thé och matlagning. Finhackade och frästa i en omelett eller som en av ingredienserna i Toves gröna häxsoppa.

söndag 5 juni 2011

Bloggpaus pga arbetsanhopning


Nej jag har inte glömt er som läser bloggen. Jag har bara inte hunnit. Men jag går och planerar ett inlägg om vad man kan göra av ogräs. Ge mej dina bästa ogrästips så länge.

torsdag 2 juni 2011

Perenna örter

På våren innan det blivit varmt nog för att så tittar en massa perenna blad fram. Jag brukar gå runt på gården och nypa blad till det första gröna örttheét. De första bladen som hamnar där är nässlor, rölleka och knoppar från björk och svarta vinbär. Så småningom så hittar jag även älgört, backtimjan, libbsticka och spansk körvel. En del är odlade, andra vilda och en del är vilda som jag vårdar. Dessa perenna örter är de man älskar mest så här på våren för de är så tidiga. När man väl har fått plantan att etablera sig så kan är det bara att gödsla lite med kompost och skörda så mycket plantan tål. Libbstickan är en speciell favorit för den blir så stor. Stjälkarna använder jag som en smakrik grönsak i grytor och andra maträtter och bladen torkar jag till senare användning som krydda eller örtthé.
Här är några fler favoriter:
Stortimjan, en härdig timjan för Norrland.Piplök, doftlök och gräslök kommer år efter år och kan skördas av under hela växtsäsongen om man bara ger dem ordentlig kompost genom att täckodla med gräsklipp eller krossat ogräs.Dragon får nästan godare smak när den torkas och kan då njutas av året om.Pepparmynta behåller också smaken bra som torkad och ger ett gott örtthé.
Björnrot är en mustig krydda i grytor.
Sparris är ju gott men ack så långsamma. Det tar några år innan plantorna blivit stora nog att skörda av. Nästa år hoppas jag äntligen att dessa plantor ska bli stora nog för att skörda av.