Det svarta guldet

När man har gräsätande djur som vi så har man tillgång till en fantastisk kompostprodukt i form av gödsel. Ni som inte har egna djur och har svårt att få ihop tillräckligt med kompost kan ju prata med hästägare, fårfarmare eller nötbönder om ni inte kan få köpa detta. Fråga då vad de ströar med, halm tycker jag är bäst, sågspån har en massa skydd i sig som gör att det bryts ner långsamt. Halmen suger upp urinen som innehåller det åtråvärda kvävet. Detta håller den kvar tills den brytits ner så om man gödslat med halmgödsel så släpps kvävet ut långsamt och kan vara tillgängligt för växterna flera år. Kväve är ju annars sånt som regnar bort eller gasas ut väldigt lätt av solen.

Gödsel används som jordförbättring på samma sätt som kompost. Den ger en fin struktur och ett näringsinnehåll som är komplett och håller länge. Djuren har ju ätit växter som innehåller allt det som växter behöver. En del fastnar förstås i djuren men mycket kommer ut igen. Komagen, och andra idisslare, har en ecoliodling inne i magen. De matar alltså bakterier med gräs. Dessa bakterier bryter ner gräset och släpper ifrån sig en näringslösning som kon tar upp. Kor äter alltså inte gräs utan matar sina kockar ecolisarna med det.

Om man har tillgång till gödsel kan man dessutom enkelt göra en varmbänk. Det är en varm pyrande komposthög som man kan odla värmekrävande växter på fastän det är kallt ute. Mera om detta senare.

Kompost

Nu ska jag skriva om den fantastiska process som är jordens egna återvinningssystem. Växter och djur innehåller ju allt de behöver. När de dör så innehåller de fortfarande allt det levande behöver. För att de som fortfarande lever ska få tillgång till det så har vi en massa mikroorganismer och smådjur som sköter omvandlingen av näringen till tillgänglig form (Ja för oss större djur krävs det växter också för att vi ska kunna ta vara på den näringen).

Kompost är den ultimata växtnäringen och gör dessutom jorden levande genom att bli trivsam för mikroorgnismerna som då kan hjälpa växterna med sin näringsupptagning. Enklaste komposten gör du genom att lägga växtdelar kring den växande grödan (täckodling). Då har du komposten på rätt ställe med en gång. Men ogräsrötter och matrester är inte lika trivsamt att ha där. Samla dem i en hög eller en speciell kompostbehållare. Strö över lövräfset från våren eller äldre kompost över varje lager så att mikroorganismerna hittar dit med en gång. Då minskar också risken för dålig lukt om man lägger i matrester. Se till att komposten får skugga och kontakt med jord. Placera den så det inte ser skräpigt ut för dej eller grannarna. (I tättbebyggt område får öppna komposter bara användas till växtrester.)

Nu sätter de underbara mikroorganismerna och maskarna igång och bryter ner allt som kommer från något levande. Se till att de trivs genom att vattna om det blir torrt eller luckra upp om det blir för kompakt. De små behöver både vatten och syre. Börja så småningom på en ny kompost och låt den gamla mogna i en efterkomposthög. När småttingarna har jobbat klart har du den svartaste finaste jorden du kan använda som jordförbättring. Glöm inte dina krukväxter inne, de växer mycket bättre på egen kompost än köpejord. Denna kompost är en hög för ogräsrötter som jag har avskilt men nära odlingen. När man rensar bort rötterna så följer ju alltid lite jord med så denna kompost är väldigt enkel. En del rötter börjar dock växa i högen.
Varmkomposten som syns i bilden innan är en fantastisk burk. Där kan jag hälla i allt från matrester med kött till ogräsrötter och kaninbursrens. Nedbrytningen alstrar en värme som gör att allt förbränns ihop av värmeälskande bakterier och det går fort. När det sen svalnat kryper maskarna in och tar över slutbearbetningen.

Att gräva i jorden

Det blir bra fart på tankarna när man gör meditativt arbete som att gräva i sin levande fina odlingjord. Idag kände jag att jag ville dela med mej av mina kunskaper och erfarenheter om odling. Att det handlar om att sköta om sin jord så den blir fruktbar för grödorna. Hur man gör praktiskt och tips för att underlätta odling i Norrland. Så jag beslutande mej för att starta denna blogg. Passande nog så började det regna precis när jag tagit bilderna så det blev lagom att sätta sig vid datorn.
Här håller jag på och djupgräver en odlingsbädd. Det gör så att jorden blir lucker och genomtränglig för växternas rötter. Mår rötterna bra så blir växten frodig ovan jord. Så här gör man:
Bestäm hur bred din odlingsbädd ska vara.
Gräv ett spaddjupt dike tvärs över och spara jorden, t.ex. i en skottkärra.
Tryck ner en grep så långt det går i diket och luckra upp jorden.
Passa samtidigt på att rensa bort ogräsrötter och stenar.
gräv nästa dike jämsmed det första och lägg jorden i förra diket.
Fortsätt så tills bädden fått önskad längd (eller tills du blir trött ;-)
Lägg på ett rejält lager (minst 5 cm) med brunnen kompost som du luckrar ner i ytan.
Nu har du en riktigt god tårtbit att plantera eller så i.
Låt bli att trampa i bädden för då trycker du ihop den luckra strukturen.

Denna djupbädd är några år gammal. Libstickan, som har ett ordentligt rotsystem, trivs bra här. Denna börjar jag skörda av samtidigt som brännässlorna på våren och tar mycket av varje sommar. Ändå är den frodig och fin.

En djupgrävd bädd håller sig fin om du sköter den.
Låt inget tyngre än en katt gå över bädden.
Rensa undan ogräs och fyll på med kompost varje vår.
Täckodla med gräsklipp eller andra finfördelade växter.
Bädden kommer då att belöna dej genom att ge en härlig bädd till dina växter.
Odlingen blir lättskött.